Nyårets efterrätt är nu testkörd och provsmakad. Men det receptet och bilder får ni imorgon. Nu är det mål för 2013 som gäller.

Just nu skulle vi vara på tåget mot Crans Montana, Schweiz. Men ibland vill ödet lite annorlunda, så vi firar nyår hemma det här året. Ganska skönt det också.

Crans Montana ligger i Schweiziska alperna, och är nog lite av en snoffsskidort. Barnen springer runt i Monclear-jackor och mammorna går runt i pälsjackor, Moonboots (det var väldigt populärt förr året) och fullt sminkade (inkl rött läppstift) när det ska följa med sina barn på skidor och pulka. Inte riktigt som oss.

Vi var där med två andra par och två singeltjejer förra året. Samma personer som vi firade midsommar med, fast på midsommar hade ju en Daniel tillkommit i gänget, och min bror är i Sydafrika. De är skidfantaster, det är inte vi. Vi åkte pulka och skridskor. Sedan träffades vi på kvällarna då vi lagade middag, skålade med vin och spelade sällskapsspel. Supermysigt var det, och Crans Montana var verkligen den perfekta scenen för att allt det här skulle utspelas.

Lite bilder jag inte visat tidigare.

Utsikten från balkongen på "vår" lägenhet. Min familj bodde i en egen, där vi kunde hänga mellan pulkaåkningarna och vila upp oss.

Crans Montana är två orter som växt ihop, och en skidort dit många fransmän och schweizare åker. Det är inte så många nordiska turister här.

Här skulle jag göra ett blogginlägg om julafton, men jag åker på hockey i Linköping istället.

Ta det lugnt och njut av varandra idag. Andas. Glöm inte att andas.

 

Jag tycker även att kaniner behöver komma ut i skogen och sträcka lite på sig, så Izzy fick följa med idag när jag skulle inviga min nya kniv och hämta in granris till kaninburen. Jag har nämligen bestämt att mitt nya intresse 2013 ska bli friluftsliv, och då behöver man en bra kniv har jag förstått. 

 

När jag gick in på Naturkompaniet och sa att jag ville köpa "en kniv eftersom jag ska skaffa mig en ny hobby", undrade försäljaren om jag skulle bli seriemördare. Så köpte jag en lite större kniv än vad han tyckte (Fällkniven S1), och så skulle jag såklart ha en yxa också (bild på instagram). Yxan kommer bli supersnygg som rekvisita till reportagen i vår i friluftsandan. 

Vi hade en så gullig liten modell på vårt hemma-hos-reportage idag. Lilla Gossip 9 veckor charmade oss totalt. Men Jesus så liten hon var. Mindre än vår minsta kanin, och jag blev helt nojig över att jag skulle råka trappa på henne. Har nog aldrig kollat ner på golvet så mycket som idag på en fotografering. När jag stod på knä klättrade hon på mina vader och gnagade på mina jeans. Men så himlans mysigt. 

 

Två gånger idag har vi haft matbjudning idag. Inte för någon speciell anledning alls faktiskt. Men vi blev själva bjudna på färska vegetariska vårrullar av ett par vänner. Jo men karln i familjen är kock, så han gav oss lite ny inspiration matmässigt.

Idag tänkte vi prova vårrullarna på familj och vänner. Och vet ni vad? 8/9 gillade vårrullarna, med ålderspannet 4-54 år (märks att jag umgåtts med mina doktor- och doktordand-vänner i helgen när jag gärna drar in lite statistik i ett matinlägg).

Jag har troligen inte skrivit om det här tidigare, för det är lite pinsamt. Men nu kommer det fram, här på bloggen, väldigt officiellt. 

 

 

Jo men ni läste rätt, jag tror inte det. Men min man vill inte ta några som helst risker och har köpt på sig med överlevnadsutrustning, vinterkläder för säsonger som ska komma, konserver, och grönsaksfrön till förbannelse. Jag tycker mest det tar en massa plats. Han menar på att det så bara är en chans på miljonen så är det ju klart värt att lagra upp. Mmmm. Sådan är min man. Hamstrig.

 

Shit vad min hud ser retouchad ut, men jag har inte gjort något alls. Det är en bra foundation det! 

Eftersom jag jobbar som fotograf fotograferar jag en hel del bilder varje år. Både för jobb och privat. När det gäller privata bilderna ska de ju göras något med! Annars ligger de och "skräpar" på hårddiskar, och inte tusan sätter vi oss hela familjen och glor igenom tusentals bilder på datorn en lördag bara sådär. Jag försöker vara duktig med att göra album och förstoringar, att verkligen göra något med bilderna. Men nu har jag halkat efter lite, men idag blev äntligen årsalbumet för 2010 klart! Det blev bara 158 sidor. Nu ska jag verkligen försöka bli klar med 2011 nästa vecka. Komma ifatt nu när det är lugnare fotomässigt för mig. 

Sen håller jag på med ett nytt projekt som ska förstoras upp och ramas in till sovrummet. Bara en bild till, sen är det klart och redo att beställas. Kommer bli grymt bra kan jag lova, iallafall om ni frågar mig. 

Modell: Mikaela N/Sweden models

Make up: Rebecca Ozolins

Styling: Stefanie Ravelli

Igår var det matfotograferingsdagen och vi gjorde ett reportage där allt är med smak av morot och apelsin. Jag älskar matfotodagarna. Igår var vi dessutom i väldigt god tid, så vi hann ta en sittande lunch och en tur i Vadstena för att planera framtida reportage. Sjukt peppande, för vi fick så många bra idéer och inputs. Jag vet att jag skrivit det förut men tusan vad jag gillar Vadstena! Vilka människor som är där!

Läckraste skärbrädan och nya favoriten är från Ugglan och Eggen.

Jag har ju helt glömt bort att blogga om en annan grej vi gjorde när vi var i Bålsta. Kanske kunde ni räkna ut det med tanke på blottningsincidenten, men lite fler bilder nu då.

Min största storebror hyrde simhallen en eftermiddag, så vi åkte dit allihopa. Vi simmade, bubblade, och poserade i två timmar. Riktigt mysigt och efteråt, när man är lite lagom klorig i ögonen och seg, var det perfekt att åka hem till brorsan, äta middag, dricka vin, titta tv, och åka till akuten. Jo men visst vettni, Adrina fick allergireaktion (för andra gången någonsin) på kvällen så Linda (Kenneths fästmö), jag och Adrina fick vara på akuten i fyra timmar. Daniel och Kenneth kunde inte följa med eftersom de spelade poker (mest/bäst Daniel) och drack vin (mest Kenneth).

Foto: Daniel Johansson

Redigering: Cecilia Möller

Make up: Rebecca Ozolins

Valet att ta på sig strumpbyxor när det är -10 grader ute kanske inte känns så knivskarpt. Men jag ler precis som Ankan här nere och går vidare. 

När jag ser den här bilden, så blir jag lite sugen på att skriva en pratbubbla, ni vet sådär som det brukade finnas tävlingar om i veckotidningar. Ankans leende är ju så charmigt :) Vad skulle ni skriva i en sådan? 

"Hotel Monmartre mon amour" så börjar vår Paris-resa. Daniel berättar för taxichaffören vart vi ska och han uppfattade det som att Daniel sa "Hotel Montmartre, mon amour". Så resan började bra och jag satt fnissandes i baksätet. 

 

Vi bodde alltså på ett hotell som hade tema "kärlek", och vi bodde i rummet "Paris mon Amour". Bra beläget nära Sacre Coeur, dit vi givetvis gick för att spana utsikt och kolla in kyrkan. Jag älskar kyrkor. Speciellt gamla utsmyckade kyrkor. Titta på alla statuer och hitta små detaljer som man bara ser när man tittar länge och med rätt blick. Daniel gick och stoppade småmynt lite här och där i alla de här pengainsamlingarna vid helgonen. Big spender.