Ystande av ost

I Smålands djupaste skogar finns de (kanske inte helt sant men adderar mysik, visst känner ni det?). De där starka, gamla människorna som jobbar med kroppen om dagarna och fortfarande gör allt själva. Just en sådan människa är min mans mormor. 83 år ung och tar fortfarande hand om hemmet själv, ror ut och lägger nät i sjön, plockar 10-tals liter blåbär om sommaren, ystar egen ost, rensar trädgårdsland, reser till Linköping för att shoppa loss, bakar kakor och bröd, lagar all mat, och ger sin nästan blinde man en hjälpande hand varje dag. De är ett par att se upp till. Som älskar varandra och fortfarande känner sig kära efter över 50 år ihop. 

"Jag kan inte förstå att de inte har skaffat en till unge när de har en sådan fin. Hon är som en filmstjärna... Jo, men de kanske skaffar en till. Men då är jag väl död."

I påskas besökte vi svärmormor och svärmorfar. Vi hjälpte till att ysta ost.
1. Adrina hittade en målarbok. 2. Jag vet inte varför de är där, men blommor på golvet är ganska så vackert. 3. Stora kastrullen är framme när ost ska ystas. 4. Svärmorfar Åke, väntar på sitt kaffe. 5. Med en osthyvel kan man skjuta sockerbitar förklarar och visar Åke för Adrina. 6. Kaffet är framme, men ingen ro att sitta ned. 7-8. Adrina tittar och lyssnar på Karins instruktioner.

Kommentarer
Postat av: Angelica

Vilken levande text. Jag blir alldeles varm! Så fint!

Svar: Men åh Angelica tack! Så kul att läsa att någon läser texten som jag skriver och inte bara scrollar bilderna. Kram
Cecilia Möller

2013-05-13 @ 21:49:41
URL: http://angeliqe.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Website Follow on Facebook Follow on Bloglovin Follow on Instagram Contact me