Snödroppar = vårtecken!

Om ni undrar varför jag segar mig på bloggen (eller så har ni inte märkt av min frånvaro alls), så beror det till på att våren är här. Den är här! Jag försöker sitta vid datorn så lite som möjligt. Jobba, fota, baka och njuta av ljuset. Känner ni av skillnaden i kroppen?
 

Bukett nr 2, fast egentligen nr 1.

Förra veckan fick jag också blommor, då av en annan väninna som kom på fika och hade med sig en vacker tulpanbukett. Hon gav mig också en utmaning genom att säga att hon brukar kunna få tulpaner att stå levande i två, tre veckor. Snart har jag klarat av en, så grattis till mig :) De vita och rosa tulpanerna heter Denise och de bli mer och mer rosaspräckliga för varje dag. 

En överraskande bukett

Efter ett lyckat möte hos min revisor imorse, satt jag på kontoret och redigerade bilder från en fotografering. Helt plötsligt kom Lara in med vinden i håret. Hon hade med sig den här vackra (och stora!) buketten. Bara sådär. Lara har pratat om de speciella papegojtulpanerna tidigare och mixen med ranukel (som är en av mina favoritblommor tillsammans med pion) och den vita syrénen (som nästan ser ut som liljekonvalj) är så klockren. Det ser ut som en vacker brudbukett. Kan ni förstå hur jäkla glad jag blev?

Blommorna är från Blooming design i Ryds centrum (Linköping).
 

Note to self!

Se till att ha en underbar helg!
Jag berättar mer om min på måndag.
 

Onsdagens projekt

Fotograferat med Sony a99 och Carl Zeiss 50mm 1,4
 
Som ett litet sidprojekt efter dagens egentliga fotografering ställde jag upp detta stilleben på kontorsdisken. Lite fler spännande suckulentsorter ska tas in av Blooming design, sedan blir att fotografera fler sorter. Jag gillar suckulenter som tusan, för de är lätta att sköta om. Börjar gilla vissa kaktusar också. Så länge de är planterade på ett bra sätt så att man slipper stickor. 
 
Den egentliga fotograferingen idag var att göra en snygg bild som Blooming design ska använda som skylt utanför sin affär i Ryds centrum. Vi fick till det väldigt bra om jag får säga det själv, nu ska det bara läggas tid på att piffa bilden i photoshop.
 
Hey följ mig på Instagram @cicimoller
och på Bloglovin'
 
 

Under me

"To photograph truthfully and effectively is to see beneath the surfaces and record the qualities of nature and humanity which live or are latent in all things."
Ansel Adams 


Lugnet slår mig


Ibland känns saker så vackra, att jag nästan går sönder. Spricker. Att ögonen inte kan se sig mätta och att kroppen vill vara kvar just där. Just då. Att nerverna i kroppen får en annan typ av energi i sin elektriska pulsledning. 

 
Invid forsen i Strålsnäs känns det så för mig. För tredje gången på ett år var jag åter hos Jeanette på Linnefors krukmakeri. Förra gången jag var där var i somras för att fotografera ett reportage som ni kommer kunna läsa i vår/sommar. Gången innan dess var jag där för att titta på keramiken. Omgivningen, naturen och lugnet slår mig som ett knytnävslag varje gång. Igår var jag hos Jeanette och lånade hennes sommarrum, där inspirationsbilder fotograferades för en formgivare. 

 
Fler tips på guldkorn som sätter kroppen i magiskt tillstånd (utan droger)?


Ur Drömhem och Trädgård #8 2013

Minns ni den magiska trädgården som jag fotograferade förra sommaren? Som publicerades tidigare i år i Allt om trädgård? Pia och Micke har inte baaara en fantastisk trädgård utan även ett superhärligt orangeri som Micke byggde 2009. Helt otroligt. Ni kan väl aldrig gissa Pias favoritblomma som hon samlar på? Här fotograferade jag en eftermiddag i augusti och ni kan läsa mer om det i nyaste numret av "Drömhem och Trädgård".

Jag vill också haaaa!

Hos min vän Lotta

Sedan jag började min karriär som fotograf har jag fått så himlans många nya vänner och bekantskaper. Som känns självklara nu, men som jag aldrig hade haft om jag inte gått den väg som jag gjort. En av dessa är Lotta. Vi arbetar båda som fotografer mot magasin med reportage, men vi har lite olika stil när det kommer till det fotografiska, men vi är lika ändå. Lika på många sätt, och vi peppar varandra. Lotta och jag försöker träffas iallafall någon gång i månaden för att prata jobb, byta erfarenheter, kontakter, prata om livet och hur galet bra vi har det. Hur glada vi båda är att vi gör det vi gör, men samtidigt också om pressen att sälja och skapa sig jobben.

Lotta blir alltid glad när det går bra för mig och när jag har nyheter att berätta, och jag blir genuint glad för henne. Vi ser inte varandra som konkurrenter, utan kollegor och stöd. Vänner.
I fredags var jag på lunch hemma hos Lotta - Fyra årstider. Hon har det så fint!

Morgonfotografering

Uppe med tuppen. Nej, innan tuppen till och med. Strax innan fem vaknade jag och kände mig pigg, så jag tog på mig mjukiskläder, en tjockare jacka, mössa, vantar och kamerautrustning. Ut och fotografera när solen fortfarande stod lågt, och det bara var jag och hararna ute. 7 km och 90 minuter senare var jag hemma, med skor våta av dagg. Men tusan så fridfullt.

Östgötaslätten maj 2013

Den hemliga trädgården

Det var inte självklart att jag skulle få komma och fotografera hos Pia och Micke. Långt därifrån, och fler före mig hade försökt. Efter en kortare övertalning fick jag iallafall komma på fika hos dom för att titta på trädgården, men utan någon garanti för att jag skulle få fotografera. 

Så jag åkte dit en sommarkväll efter middagen, men händerna fulla med kex och en förväntan av att mötas av en fantastisk trädgård. Men jag kunde inte förställa mig det som jag fick se när jag kom dit. Deras trädgård är omöjlig att förklara i ord och göra den rättvisa. Jag tycker heller inte att bilderna gör det. Att ströva runt i trädgården, upptäcka hemliga gångar och små gömda statyer, känna de lena blombladen mot fingertopparna och dofterna som blandades i olika kombinationer med varje steg jag tog. Sången från fåglarna, surret från insekterna och porlandet från den ena fontänen. Där någonstans försvann jag. Där någonstans i trädgården kände jag mig helt lugn och lycklig.

Utan att titta på klockan en endaste gång, och genom att flytta oss över trädgården för att prata om växlighet, visioner, längtan, livet, livsinställningar, förväntningar och stillhet, så stannade jag tills efter att solen hade gått ned. Jag hittade en ny vän i Pia, och jag fick lov att komma tillbaka och fotografera trädgården. Reportaget kan ni läsa om i nya Allt om Trädgård nr 7 2013, men jag vill ge er lite fler bilder här. Njut!


 

Website Follow on Facebook Follow on Bloglovin Follow on Instagram Contact me