Idag flyger jag till Los Angeles. Tidigt satan, så det här inlägget är av förklarliga skäl förinställt. Hur skulle det se ut annars. "Nej, jag ska gå upp 30 min tidigare för jag ska blogga på morgonen, så jag ställer klockan på 4.30. Känns smart!"

Jag ska uppdatera er här om min resa. Det vill ni inte missa, eller hur?

När jag var i Los Angeles hösten 2011 träffade jag Keith som vi hängde en del med, jag och Helena, men han ville uppenbarligen inte vara med på bild. Han guidade oss till lunchställen med galet god mat. Macaroni n' cheese! 

 

Den resan tog jag även en hel del bilder på Ryan Locke och Beste (och tillsammans). Ett hotell fotograferades också, SLS hotel i Beverly Hills. De bilderna får ni se snart också.

 

Jag har fått lite anledning att börja rota bland bilder från andra gånger jag varit i Los Angeles. Det är ju några gånger nu.

 

Welcome to my walk down memory lane.

När jag var i Los Angeles mars 2011, för att jobba och hälsa på min vapendragare Helena (vit skjorta), så blev det en dagsresa till San Diego. Väl i San Diego var det så bra uppstyrt att vi skulle ut och segla med en vän till Carin (rosa tröja). Det var underbart och soligt, stundtals. Ganska blåsigt och kallt när solen inte var framme, och när vi kom längre ut på havet så blev det så vågigt att jag mådde sådär bra. Jag försökte verka oberörd och sofistikerad, men övertalade ändå ganska snabbt kaptenen att vända.

Just nu skulle vi vara på tåget mot Crans Montana, Schweiz. Men ibland vill ödet lite annorlunda, så vi firar nyår hemma det här året. Ganska skönt det också.

Crans Montana ligger i Schweiziska alperna, och är nog lite av en snoffsskidort. Barnen springer runt i Monclear-jackor och mammorna går runt i pälsjackor, Moonboots (det var väldigt populärt förr året) och fullt sminkade (inkl rött läppstift) när det ska följa med sina barn på skidor och pulka. Inte riktigt som oss.

Vi var där med två andra par och två singeltjejer förra året. Samma personer som vi firade midsommar med, fast på midsommar hade ju en Daniel tillkommit i gänget, och min bror är i Sydafrika. De är skidfantaster, det är inte vi. Vi åkte pulka och skridskor. Sedan träffades vi på kvällarna då vi lagade middag, skålade med vin och spelade sällskapsspel. Supermysigt var det, och Crans Montana var verkligen den perfekta scenen för att allt det här skulle utspelas.

Lite bilder jag inte visat tidigare.

Utsikten från balkongen på "vår" lägenhet. Min familj bodde i en egen, där vi kunde hänga mellan pulkaåkningarna och vila upp oss.

Crans Montana är två orter som växt ihop, och en skidort dit många fransmän och schweizare åker. Det är inte så många nordiska turister här.

"Hotel Monmartre mon amour" så börjar vår Paris-resa. Daniel berättar för taxichaffören vart vi ska och han uppfattade det som att Daniel sa "Hotel Montmartre, mon amour". Så resan började bra och jag satt fnissandes i baksätet. 

 

Vi bodde alltså på ett hotell som hade tema "kärlek", och vi bodde i rummet "Paris mon Amour". Bra beläget nära Sacre Coeur, dit vi givetvis gick för att spana utsikt och kolla in kyrkan. Jag älskar kyrkor. Speciellt gamla utsmyckade kyrkor. Titta på alla statuer och hitta små detaljer som man bara ser när man tittar länge och med rätt blick. Daniel gick och stoppade småmynt lite här och där i alla de här pengainsamlingarna vid helgonen. Big spender.  

Fotografkonferansen i Palm Springs, Beloved collective festival, var grym! Konferansen var anledningen till att jag bokade resan till USA, där Los Angeles och New York bara var en bonus.

 

Föreläsarna var grymma, och jag blev kär i Bob Goff och Kristen Kalp. Underbara föreläsare som engagerade och känslorna åkte berg-och-dalbana. Jag har fått många nya vänner under de tre dagarna som vi var på The Parker (LOVE The Parker), och jag har fått klarhet i en hel del grejer. Min hjärna har fått en elchock av inspiration och vilja till föränding. Förbättring.

 

Dagarna hade intensiva föreläsarscheman (och god mat!) och på kvällarna var det nattdopp i poolen som gällde (med egen koreograferad konstsim), drinkar med det svenska följet (Jonas Peterson och Juliana Wiklund), eller konsert med Kye Kye. 

Jag är där nästa år igen.

Med köttbullar i magen gick jag och Lisa till Chinatown. Vi blev tidigare på dagen tipsade om en doktor där som tydligen skulle vara "spot on" och duktig. Väl där undersökte han oss, en och en. Han kände på pulsen, kollade tungan, klämde på benet och tittade på ögonen. Tydligen ska jag dricka mer te och vatten för mina njurar. Annars var det fint med mig. Lisa gick loss och köpte örter och andra torkade (legala) blad som hon ska göra avkok på. 

Fyra nätter i New York City. Tre planerade fotograferingar, varav inga blev av. Vad hände där? Note to self, spika allt innan.

 

Jag har ätit cupcakes till frukost/lunch/eftermiddagsfika (dvs allt inträffade kl 15-16 på eftermiddagen) varje morgon. Sovit mycket. Ätit goda middagar varje kväll och druckit gott vin. Okej, kanske inte första kvällen när jag blev i tvingad en 2 dollars pizzabit. Men annars har det varit goood mat. Inte visste jag att friterade polentasticks är galet gott med guacamole. Jag visste inte ens att friterade polentasticks fanns för en vecka sedan.

 

Godaste cupcakes hittade jag på Crumbs, en härlig chokladgrej, Brownie cupcake. MUMS! Typiskt att det var just den gången min vän var med och tog hälften. För att kompensera mitt cupcakeintag lite har jag gått en del, gata upp och gata ner. 

Nu är jag i NYC, och kommer vara här tills på fredag. Jag gillar fasiken inte NYC alls lika mycket som LA, men det är okej. Jag kanske blir kär i NYC den här resan. Kanske. Kärleken för en stad beror så mycket på vilka man träffar och vad man gör. Fyra inredningsfotograferingar är planerade att hända här, nu ska bara karln med alla kontakterna styra upp allt. Medans jag väntar på det och fortfarande ligger i sängen på hotellrummet (kl 16.00) tänkte jag tipsa om några bra ställen att gå ut på i LA.

 

Jag är inte en tjej som normalt går ut och festar. Jag är inte det. Men när jag åker iväg på resor blir det att jag går ut nästan varje kväll. Det beror nog främst på att alla jobbar på dagarna och det är på kvällarna man kan ses.

 

Oftast går vi ut på lite annorlunda och schyssta barer. Min absoluta favoritbar i LA är Harvard&Stone som ligger på Hollywood blvd. Den är coolt inredd om man vill titta på inredningen, och det är avslappant där inne. Inte så uppklätt utan jeans och t-shirt funkar hur bra som helst, samtidigt som klänning också funkar. Varje gång jag varit i LA så har jag hängt där minst en av kvällarna. Bra musik, med mycket från 60-talet. Det är hit man ska gå för att se lite hipsters, eller män med rutig skjorta och skägg. 

 

Ett nytt ställe jag varit på den här resan är Pour Vous som är en Parisinspirerad bar. Tre gånger per kväll har de en show när det kommer ned en stor fågelbur från taket som en eller två tjejer dansar i. Klientelet här är lite mer blandat än hos H&S, och här gäller det att vara lite uppklädd för att komma in. En kul detalj är att "rökrummet" är en gammal spårvagn. Lite Göteborgskänsla. Eller kanske inte. 

 

Vill man se något galet och konstigt och väldigt LA är Beacher's Madhouse ett ställe att uppleva. Det är bara supergalet. Och kul för en kväll. Märkliga shower på scener, "flying midgets" och bra dansmusik. Beacher's madhouse ligger på Roosevelt hotellet på Hollywood blvd. Hotellet har fler barer/klubbar som också kan vara värda ett besök om man ändå är där, speciellt Teddys.

 

Utsikten från mitt hotellrum på Roosevelt, över Tropicana bar. Svårt att sova före kl 02.00 med den pulserande "umps umps"-musiken.

 

 

Jag har det så fint här på The Parker i Palm Springs. Idag hade vi en paus och jag passade på att ta lite bilder på området. Ett smakprov nedan är på ena restaurangens uteservering. Jag är så förtjust i färgerna, lamporna och stolarna.

Första onsdagen och torsdagen i augusti är drar största jippot igång i mina hemtrakter, Skänninge marken. Sveriges äldsta och största torg- och gatumarknad. Vi åkte dit idag för att kika i stånden, äta lite "ståndmat" (troligen inte ett ord, förrän nu), åka karuseller och se Adrina uppleva det här för första gången i sitt liv. 

Tivolit var höjdpunkten enligt min dotter (jag blev lite för snurrig), mamma tyckte saltgurkorna var bäst och jag uppskattade alla ansikten mest. Eftersom jag hade min dotter med mig var tillfälle för fotografering lite begränsad, men jag funderar på att kanske åka till Skänninge en stund imorgon. Bara för att foto lite gatuporträtt.

Jag säger "God morgon" med en "God natt-bild" som jag knäppte i Småland.

 

Innan jag åkte från västkusten kände jag mig tvungen att åka till Prästgård 101 i Slöinge. Jag var där förra veckan och hittade en pall som jag blev förälskad i, och om det var kvar idag måste det ju vara ödet, eller hur?

 

Jag tänkte bjuda med er på en rundtur på Prästgård 101, där gamla och nya saker får en vilsam paus i trädgården och huset innan de hittar till nya hem. När jag gick runt och tittade på allt det fina och udda, kändes fjärilar i magen som om jag var förälskad. Och det kanske var precis det jag blev. Förälskad i prästgården och i känslan.

 

Scrolla sakta ner och titta på alla fina detaljer och pryttlar.  

 

Pallen har nu lämnat sin vilsamma plats på prästgården och flyttat in hemma hos mig. Permanent. Lite andra småprylar som jag tänkte mig använda till matreportage fick också följa med hem. 

 

Jag hoppas på att få återbesöka Prästgården 101 i höst och göra ett jobb, som skulle kunna bli ett av de absolut bästa. Håll tummarna med mig.